
Tre norska forskare filmade 86 förskolebarn under fri lek, inomhus och utomhus, för att mäta hur mycket av tiden som går till riskfylld lek (risky play). Svaret blev 10,3 procent. Nästan alla barn lekte riskfyllt någon gång, pojkar och flickor lika mycket, och en oväntat stor del skedde inomhus.
Take-aways
The Prevalence of Risky Play in Young Children's Indoor and Outdoor Free Play (2021)
Empirisk studie En studie där forskare samlat in egna data, till exempel genom observationer, intervjuer, enkäter, mätningar eller experiment, och drar slutsatser från dem.
Sandseter, Kleppe och Sando (Norge)
Riskfylld lek · Förskola · Inomhusmiljö · Bråklek · Lekens värde för barns utveckling
Norge
Förskola, åtta förskolor i norra, mellersta och södra Norge, inomhus och på inhägnad gård
3 till 6 år
Tidigare uppgifter om hur mycket barn leker riskfyllt bygger på vad pedagoger och föräldrar uppskattar, inte på vad barnen gör. Nästan all forskning har dessutom handlat om utomhuslek. Utan mätning av verkligt beteende är det svårt att veta hur stort behovet är.
Riskfylld lek förekom i 20 procent av de 1 878 tvåminutersfilmerna och utgjorde i snitt 10,3 procent av tiden. Tre lektyper dominerade: lek på höjd (4,1 procent), lek i hög fart (2,9 procent) och bråklek (2,7 procent). Lek med farliga verktyg, lek med stötar och att titta på när andra tar risker förekom knappt. Lek nära farliga element och att utforska på egen hand sågs inte alls, vilket författarna kopplar till den inhägnade gården. Barnet som lekte mest riskfyllt gjorde det nästan en tredjedel av tiden, fyra barn gjorde det aldrig, men skillnaderna mellan barn var överlag små. Författarna tolkar detta som att riskfylld lek är en allmän lekform som lockar många barn. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan pojkar och flickor i total mängd riskfylld lek, vilket enligt författarna bryter mot en stereotyp bild. Pojkar ägnade dock mer tid åt bråklek. Riskfylld lek ökade med åldern, främst lek på höjd. Utomhus lektes mer riskfyllt än inomhus, särskilt i hög fart och på höjd. Inomhus var bråklek vanligare. Författarna tror att det beror på att många förskolor hade tumlerum med mjuka underlag och stora byggmaterial, och att personalen tillät leken där. Huvudslutsatsen är att riskfylld lek är en vanlig lektyp som både pojkar och flickor väljer när de får välja fritt, och att förskolor därför bör ge möjligheter till den, även inomhus.
Ingen tidigare studie hade mätt hur vanlig riskfylld lek är när barn fritt väljer vad, var och med vem de leker. Forskarna ville också se hur förekomsten hänger ihop med kön, ålder och miljö.
Observationsstudie med siffror på hur mycket, inte varför. Åtta förskolor valdes strategiskt bland tre förskoleägares enheter för att variera storlek, ålder och gårdstyp. Tio barn per förskola lottades fram bland dem vars föräldrar samtyckt. Barnen filmades i tvåminuterssekvenser hösten 2017 och hösten 2018, totalt 1 878 filmer, kodade sekund för sekund av de tre författarna själva. Peer-reviewed, finansierad av Norges forskningsråd. Sandseter myntade begreppet riskfylld lek. Författarna påpekar att resultaten gäller norsk förskola, där personal ofta stöttar riskfylld lek. Andra länder kan ge andra siffror. Barn under tre år ingick inte. Studien säger inget om ifall leken gav nytta eller skada. Abstractet anger 80 barn, metoddelen 86, eftersom några byttes ut mellan åren. Åldersambandet redovisas inte konsekvent: löptexten anger det som osäkert, tabellen som säkerställt.
Sandseter, E. B. H., Kleppe, R., & Sando, O. J. (2021). The prevalence of risky play in young children's indoor and outdoor free play. Early Childhood Education Journal, 49(2), 303–312. https://doi.org/10.1007/s10643-020-01074-0
Publikationen är öppet tillgänglig.
Summeringen är skriven 2026-10-17. Senast granskad 2026-10-17.
Spara det här till senare? Ställ dig på listan så bjuder vi in dig till plattformen.
Ställ dig på listan