riskful play

Arbetsverktyg

Logga inStäll dig på listan

Hur vanlig är riskfylld lek i förskolan?

Tre norska forskare filmade 86 förskolebarn under fri lek, inomhus och utomhus, för att mäta hur mycket av tiden som går till riskfylld lek (risky play). Svaret blev 10,3 procent. Nästan alla barn lekte riskfyllt någon gång, pojkar och flickor lika mycket, och en oväntat stor del skedde inomhus.

ForskningKostnadsfritt3 minForskning

Take-aways

När barn själva får välja ägnar de ungefär lika mycket tid åt riskfylld lek som åt rollek. Bara 4 av 86 barn lekte aldrig riskfyllt.

Pojkar och flickor lekte riskfyllt i samma utsträckning totalt sett. Skillnaden fanns bara i bråklek (rough-and-tumble), där pojkar ägnade mer tid.

Riskfylld lek sker även inomhus: 7,5 procent av tiden inne, mot 13,2 procent ute. Bråklek var vanligare inomhus än utomhus.

Om publikationen

📖

Originaltitel

The Prevalence of Risky Play in Young Children's Indoor and Outdoor Free Play (2021)

ℹ️

Typ av publikation

Empirisk studie En studie där forskare samlat in egna data, till exempel genom observationer, intervjuer, enkäter, mätningar eller experiment, och drar slutsatser från dem.

👥

Forskare

Sandseter, Kleppe och Sando (Norge)

🔑

Fokus

Riskfylld lek · Förskola · Inomhusmiljö · Bråklek · Lekens värde för barns utveckling

📍

Land

Norge

🏠

Miljö

Förskola, åtta förskolor i norra, mellersta och södra Norge, inomhus och på inhägnad gård

🧒

Barnens ålder

3 till 6 år

Varför är det här viktigt?

Tidigare uppgifter om hur mycket barn leker riskfyllt bygger på vad pedagoger och föräldrar uppskattar, inte på vad barnen gör. Nästan all forskning har dessutom handlat om utomhuslek. Utan mätning av verkligt beteende är det svårt att veta hur stort behovet är.

Vad säger studien?

Riskfylld lek förekom i 20 procent av de 1 878 tvåminutersfilmerna och utgjorde i snitt 10,3 procent av tiden. Tre lektyper dominerade: lek på höjd (4,1 procent), lek i hög fart (2,9 procent) och bråklek (2,7 procent). Lek med farliga verktyg, lek med stötar och att titta på när andra tar risker förekom knappt. Lek nära farliga element och att utforska på egen hand sågs inte alls, vilket författarna kopplar till den inhägnade gården. Barnet som lekte mest riskfyllt gjorde det nästan en tredjedel av tiden, fyra barn gjorde det aldrig, men skillnaderna mellan barn var överlag små. Författarna tolkar detta som att riskfylld lek är en allmän lekform som lockar många barn. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan pojkar och flickor i total mängd riskfylld lek, vilket enligt författarna bryter mot en stereotyp bild. Pojkar ägnade dock mer tid åt bråklek. Riskfylld lek ökade med åldern, främst lek på höjd. Utomhus lektes mer riskfyllt än inomhus, särskilt i hög fart och på höjd. Inomhus var bråklek vanligare. Författarna tror att det beror på att många förskolor hade tumlerum med mjuka underlag och stora byggmaterial, och att personalen tillät leken där. Huvudslutsatsen är att riskfylld lek är en vanlig lektyp som både pojkar och flickor väljer när de får välja fritt, och att förskolor därför bör ge möjligheter till den, även inomhus.

Varför gjordes studien?

Ingen tidigare studie hade mätt hur vanlig riskfylld lek är när barn fritt väljer vad, var och med vem de leker. Forskarna ville också se hur förekomsten hänger ihop med kön, ålder och miljö.

Bra att veta om studien

Observationsstudie med siffror på hur mycket, inte varför. Åtta förskolor valdes strategiskt bland tre förskoleägares enheter för att variera storlek, ålder och gårdstyp. Tio barn per förskola lottades fram bland dem vars föräldrar samtyckt. Barnen filmades i tvåminuterssekvenser hösten 2017 och hösten 2018, totalt 1 878 filmer, kodade sekund för sekund av de tre författarna själva. Peer-reviewed, finansierad av Norges forskningsråd. Sandseter myntade begreppet riskfylld lek. Författarna påpekar att resultaten gäller norsk förskola, där personal ofta stöttar riskfylld lek. Andra länder kan ge andra siffror. Barn under tre år ingick inte. Studien säger inget om ifall leken gav nytta eller skada. Abstractet anger 80 barn, metoddelen 86, eftersom några byttes ut mellan åren. Åldersambandet redovisas inte konsekvent: löptexten anger det som osäkert, tabellen som säkerställt.

Läs själv

Sandseter, E. B. H., Kleppe, R., & Sando, O. J. (2021). The prevalence of risky play in young children's indoor and outdoor free play. Early Childhood Education Journal, 49(2), 303–312. https://doi.org/10.1007/s10643-020-01074-0

Läs originalartikeln

Publikationen är öppet tillgänglig.

Summeringen är skriven 2026-10-17. Senast granskad 2026-10-17.

Spara det här till senare? Ställ dig på listan så bjuder vi in dig till plattformen.

Ställ dig på listan