riskful play

Arbetsverktyg

Arbetsverktyget som möjliggör barns lek, välbefinnande och utveckling. För en bra barndom.

Forskning, mikrokurser och verktyg om risktagande och fysisk litteracitet, för dig som arbetar i förskolan och för dig som är förälder.

Utforska kostnadsfritt Logga in

Smakprov

Exempel från kunskapsflödet

Läs direkt, utan konto: forskning, nyheter och utvalda smakprov ur kurserna.

17-sekundersregeln

I förskolan uppstår många situationer där barn leker, testar och utmanar sin kropp på olika sätt. Som pedagog kan det emellanåt vara svårt att veta när en ska ingripa och när en ska avvakta. Om vi ingriper för snabbt kan vi avbryta barnets egen problemlösning och väntar vi för länge kan barnet uppleva rädsla eller göra sig illa. 17-sekundersregeln är ett verktyg för att kunna göra en mer medveten bedömning i stunden.

Läs kostnadsfritt

Pedagogers egen barndom och synen på riskfylld lek i Japan

En japansk forskare frågade 471 förskoleanställda i Tokyo vilken den farligaste leken var som de själva lekte som barn, och vilken lek de i dag stoppar av säkerhetsskäl. Lek på hög höjd dominerade båda svaren. Hög fart och bråklek stoppas ofta i dag, men få mindes dem som farliga från barndomen.

3 min · Forskning

Riskfylld lek i naturen som väg till naturvetenskap

En australisk forskare följde under 2023 förskolegrupper som har sin verksamhet ute i bushen och beskriver hur barnens riskfyllda lek (risky play) och naturvetenskap hänger ihop. När barn klättrar, springer, brottas, letar svamp eller blandar lera uppstår stunder där pedagogen kan prata om tyngdkraft, krafter, levande ting och hur material förändras.

3 min · Forskning

Riskfylld lek, välbefinnande och fysisk aktivitet

Tre norska forskare filmade 79 förskolebarn under fri lek och bedömde hur barnen mådde, hur koncentrerade de var och hur mycket de rörde sig. När barnen lekte riskfyllt (risky play) var alla tre måtten högre. Enligt författarna visas sambandet här empiriskt för första gången.

3 min · Forskning

Småbarns riskfyllda lek på en omgjord förskolegård

En australisk forskare filmade 20 barn mellan 18 och 26 månader på en förskolegård ombyggd med däcktorn, stora stenar och ojämn mark. Barnen använde de utmanande delarna flitigt och klarade dem. Pedagogerna var oroliga i början men blev trygga när de såg vad barnen kunde.

3 min · Forskning

Lösa delar i barns utelek

Två kanadensiska forskare filmade 27 förskolebarn som lekte med lösa delar (loose parts) som rep, däck och rör på en naturgård. Barnen lekte vapen, familj och ont mot gott, samarbetade, tog risker stegvis och lekte över köns- och åldersgränser. Författarna menar att lösa delar utomhus stödjer barns utveckling på flera sätt.

3 min · Forskning

Boktips: Riskfylld lek – rörelseförståelse, självtillit och motorik

Riskfylld lek är en viktig frisk- och skyddsfaktor som stärker barns hälsa, välbefinnande och utveckling. Förskolan har en unik möjlighet att främja utvecklingen av en positiv relation till rörelse och fysisk aktivitet som kan följa barnet genom hela livet. Publicerad 2026-07-09

3 min · Riskfylld lek

Riskfylld lek för känslor, samspel och hälsa

Tre norska forskare bygger vidare på idén att riskfylld lek (risky play) är ett evolutionärt sätt för barn att komma över onödiga rädslor som skulle kunna hindra deras utveckling. I den här texten vidgar de begreppet till att omfatta känslomässiga och sociala risker, och fler känslor än rädsla. Texten föreslår att lek med risk tränar färdigheter som barn har nytta av både i barndomen och för vuxenlivets uppgifter.

3 min · Forskning

Så bedömer och hanterar de yngsta barnen risk i naturen

Tre norska forskare satte GoPro-kameror på sju barn, 17 till 25 månader, och lät dem utforska skog och klipphällar fritt. Filmerna visar att så små barn hela tiden bedömer och hanterar risk själva, direkt och genom att se på kompisar. Ibland tog personalen över bedömningen åt barnet.

3 min · Forskning

Vilka platser och material på gården ger riskfylld lek?

Tre norska forskare filmade 86 förskolebarn under fri utelek i åtta förskolor, 935 tvåminutersfilmer kodade sekund för sekund. Barnen ägnade i snitt 13 procent av tiden åt riskfylld lek (risky play), mest på fasta klätter- och rutschredskap, i natur, på andra fasta konstruktioner och med hjulleksaker.

3 min · Forskning

Hur utelek blev centralt i skotsk förskolepolitik

Tre kanadensiska forskare undersökte hur utomhuslek blev en central del av Skottlands förskolepolitik. De läste styrdokument, intervjuade 25 nyckelpersoner och besökte sju utomhusförskolor. Rörelsen började underifrån hos tidiga pionjärer, och en tillsynsmyndighet som gick från riskbedömning till risk- och nyttobedömning var avgörande.

3 min · Forskning

När pedagogik och regelverk krockar i utelek

En australisk forskare intervjuade 17 förskolepedagoger i Sydney om risktagande i utomhuslek. Alla ansåg att barn behöver ta fysiska risker för att utvecklas och bygga självförtroende, men regelverket för lekutrustning hindrade dem från att erbjuda tillräckligt utmanande lek. Studien beskriver spänningen mellan övertygelse och regelverk.

3 min · Forskning

Föräldrar och pedagoger om fri lek i naturen

Fyra australiska forskare intervjuade 18 förskolepedagoger och 13 föräldrar om naturlek (nature play) för barn i åldern 3 till 5 år. Alla såg naturlek som bra för barnen, men tid, smuts, väder, regler och osäkerhet om vad naturlek är fick vuxna att begränsa den. Författarna beskriver vuxna som grindvakter för barns lek.

3 min · Forskning

Vilja, bedöma, klara: en modell för barns riskhantering

Fyra forskare från Norge och Kanada föreslår en modell för hur barn hanterar risk. De delar upp det i tre samverkande processer: viljan att ta risken, bedömningen av den och själva genomförandet. Tillsammans kallar de det barns dynamiska riskhantering (dynamic risk management). Modellen är ännu inte prövad i studier.

3 min · Forskning

Kroppen i skolan: barns behov av rörelse under skoldagen

En svensk forskare frågade 63 skolbarn hur de använder rörelse under skoldagen. Barnen beskrev rörelse på två sätt: som något nyttigt som gör kroppen stark och hjärnan pigg, och som ett svar på en kropp som inte står ut med att sitta stilla. Studien visar hur skolans krav på stillhet formar barnens förhållande till den egna kroppen.

3 min · Forskning

Pedagogers syn på riskfylld lek med lösa delar

Kanadensiska forskare lät elva förskolor fylla utegårdarna med lösa delar (loose parts), som rep, däck och mjölkbackar, i sex till åtta månader. I 15 gruppsamtal berättade pedagogerna att de blivit tryggare med riskfylld lek (risky play), att oron för skador och pappersarbete lever kvar, och att de hittat egna sätt att stötta leken.

3 min · Forskning

Hur vanlig är riskfylld lek i förskolan?

Tre norska forskare filmade 86 förskolebarn under fri lek, inomhus och utomhus, för att mäta hur mycket av tiden som går till riskfylld lek (risky play). Svaret blev 10,3 procent. Nästan alla barn lekte riskfyllt någon gång, pojkar och flickor lika mycket, och en oväntat stor del skedde inomhus.

3 min · Forskning

Pedagogers syn på riskfylld lek i Norge och Kina

Två forskare intervjuade fem pedagoger i en norsk och fem i en kinesisk förskola om riskfylld lek (risky play). Båda grupperna stödde leken och såg den som en utmaning för kropp och psyke, men skyddade barnen olika: norska pedagoger följde med i leken, kinesiska observerade, förutsåg faror och lade ut mattor.

3 min · Forskning

Säkert risktagande i förskolan: vad hjälper och hindrar pedagoger?

Tre forskare från Nya Zeeland frågade 40 förskollärare vad som får dem att tillåta eller stoppa barns säkra risktagande (safe risk-taking), alltså utmaning inom ramen för riskminimering och vuxenstöd, utomhus. Föräldrars oro, detaljerade regler och olyckor i media höll tillbaka. Kunskap om barnen och ett samspelt arbetslag gjorde det lättare, särskilt vid inskolning.

3 min · Forskning

Vad hindrar pedagoger från att främja fri utelek?

Fem kanadensiska forskare lät 40 personer i förskolefältet, mest pedagoger och tillsynshandläggare, diskutera i grupp vad som hindrar dem från att ge barn fri utomhuslek (unstructured outdoor play). Hindren fanns på alla nivåer samtidigt: hos pedagogen själv, i relationer till föräldrar och kollegor, i tolkningen av regelverket och i samhällets syn på risk.

3 min · Forskning

Lås upp mer kunskap

Det här är bara ett smakprov. Ställ dig på listan så bjuder vi in dig till hela biblioteket av mikrokurser, guider och verktyg.

Ställ dig på listan

Fyraåringars egna tankar om riskfylld lek

En brittisk utbildningspsykolog intervjuade åtta fyraåringar på fyra förskolor i södra England om risktagande lek (risk-taking play). Barnen beskrev leken som rolig, spännande och ibland läskig, men kände samtidigt till farorna och hade egna gränser för om, var och hur de ville delta.

3 min · Forskning

Lösa delar i utelek: vinster och utmaningar enligt pedagoger

Kanadensiska forskare frågade förskolepedagoger vad som hände när deras gårdar fick lådor med lösa material (loose parts): rep, däck, plankor, hinkar och rör. Pedagogerna beskrev fem vinster, kring risktagande, fantasi, uthållighet, självständighet och samspel, och fyra mer praktiska svårigheter: osäkerhet i början, nyhetens behag, slitage och förvaring.

3 min · Forskning

”Vi låter inte barnen klättra i träd”: säkerhetsfokus i norska förskolor

Två norska forskare frågade förskolechefer i hela Norge hur samhällets säkerhetsfokus påverkar barnens lek. Av 879 svar beskrev 335 begränsningar av barnens fysiskt aktiva lek: klätterförbud, nedsågade träd, bortplockade gungor och färre utflykter. Författarna drar slutsatsen att Norges tidigare tillåtande hållning till riskfylld lek (risky play) kan vara på väg att förändras.

3 min · Forskning

Pedagogers syn på riskfylld lek i Australien och Norge

Tre forskare jämförde intervjuer med 17 australiska och 14 norska förskolepedagoger om riskfylld lek (risky play) utomhus. Båda grupperna såg leken som värdefull för barns utveckling. Skillnaden låg i praktiken: de australiska pedagogerna hölls tillbaka av regelverk, rädsla för rättsliga följder och begränsade utemiljöer.

3 min · Forskning

Pedagogers syn på trädklättring

Tre amerikanska forskare frågade 415 pedagoger via en webbenkät om barnen i deras verksamhet får klättra i träd. 58,3 procent tillät det, 41,7 procent inte. De som tillät rapporterade få skador utöver skrapsår och hade nästan alltid egna regler. De som förbjöd angav otillgängliga träd, rädsla, ansvar och tillståndsregler som skäl.

3 min · Forskning

Kan en webbkurs ändra pedagogers syn på risk i lek?

Kanadensiska forskare lät 563 förskolepedagoger och förskolechefer slumpas till antingen en webbkurs om utomhuslek och risk, OutsidePlay-ECE, eller en fyrsidig policytext. De som gick kursen blev mer accepterande av risk i barns lek, och effekten höll i sig efter tre månader. Däremot nådde de inte sina egna förändringsmål oftare än kontrollgruppen.

3 min · Forskning

Så fungerar det

Fyra steg från nyfiken till igång

Kunskap som är gjord för att hinnas med. Och användas samma dag.

1
Kunskap i mikroformat
Lyssna eller läs, varje kunskapskort är byggt för en kafferast.
2
Använd direkt i vardagen
Konkreta arbetssätt, checklistor och färdiga övningar: material du kan ta direkt ur lådan till arbetslaget.
3
Se din utveckling över tid
Anteckningar, öppnade kurser och din lästid, samlat på ett ställe.
4
Forskning alltid kostnadsfritt
Forskningssammanfattningarna är alltid kostnadsfria, tillsammans med en hel del mikrokurser och annan kunskap. Vill du gräva djupare köper du enkelt poäng för att låsa upp fördjupningarna.

Vem är du?

För föräldrar & nyfikna →

Bli tryggare i ditt barns lek och utveckling.

För pedagoger →

Mikrokurser som hinns med. Och används samma dag.

För rektorer & verksamhetsutvecklare →

Kompetensutveckling du kan visa för huvudman.

Redo att börja?

Vi öppnar i begränsade omgångar. Ställ dig på listan så är du med i nästa.

Ställ dig på listan