
Tre norska forskare filmade 79 förskolebarn under fri lek och bedömde hur barnen mådde, hur koncentrerade de var och hur mycket de rörde sig. När barnen lekte riskfyllt (risky play) var alla tre måtten högre. Enligt författarna visas sambandet här empiriskt för första gången.
Take-aways
Risky Play and Children's Well-Being, Involvement and Physical Activity (2021)
Empirisk studie En studie där forskare samlat in egna data, till exempel genom observationer, intervjuer, enkäter, mätningar eller experiment, och drar slutsatser från dem.
Sando, Kleppe och Sandseter (Norge)
Riskfylld lek · Fysisk aktivitet och hälsa · Lekens värde för barns utveckling · Välbefinnande och engagemang · Förskola
Norge
Förskola, åtta förskolor i södra, mellersta och norra Norge, fri lek inomhus och utomhus
3,8 till 5,8 år
Riskfylld lek innebär spänning och osäker utgång, ibland med möjlighet att skada sig. Barn söker själva upp sådana situationer, medan vuxna ofta begränsar dem. Om leken hänger ihop med hur barn mår och lär sig i stunden får varje begränsning ett pris.
Forskarna analyserade 928 tvåminuters videoklipp och bedömde varje klipp på femgradiga skalor för välbefinnande, engagemang och fysisk aktivitet. Riskfylld lek hängde ihop med alla tre måtten. Starkast var sambandet med fysisk aktivitet, därefter välbefinnande och engagemang. Sambanden stod kvar när forskarna tog hänsyn till att klippen kom från samma barn. Kön och ålder spelade ingen roll. Välbefinnande betyder här att barnet verkar avspänt, handlar spontant och visar livlighet och självförtroende. Engagemang betyder riktad uppmärksamhet och koncentration. Enligt den teori författarna utgår från är de två tillsammans grunden för djupinlärning. Författarnas huvudslutsats är att barns riskfyllda lek hänger samman med välbefinnande, engagemang och fysisk aktivitet under fri lek, och att ett sätt att stödja barns vardag i förskolan därför är att ge dem möjlighet till sådan lek. De argumenterar vidare för att hälsovinsten av rörelsen väger tyngre än skaderisken. Det är deras tolkning, inte något studien mätte. Barn ska inte tvingas till riskfylld lek: de ska välja själva, i miljöer som tillåter den, med stöd av kunniga pedagoger.
Enigheten om vad förskolan ska ge barn är liten. Författarna valde tre mått som fångar både nuet och framtida hälsa och lärande, och prövade om de hänger ihop med riskfylld lek. Studien ingår i norska projektet EnCompetence.
Kvantitativ observationsstudie, peer-reviewed. Hösten 2018 filmades fem flickor och fem pojkar i varje förskola, slumpmässigt valda bland tre- till femåringarna, totalt 79 barn. En pedagog i varje förskola filmade med en liten kamera. Två forskare poängsatte varje klipp, och riskfylld lek kodades sekund för sekund efter åtta kategorier, utifrån barnets egna uttryck för risk. Begränsningar som författarna själva tar upp: tvärsnittsdata kan inte visa orsak och verkan. Norsk kultur är ovanligt tillåtande, så sambanden kanske inte gäller i andra länder. Data samlades bara in på hösten. Barnens egen syn på hur de mådde saknas; allt bygger på forskarnas bedömning av kroppsspråk och ansiktsuttryck, och samstämmigheten mellan bedömarna var bara måttlig för välbefinnande och engagemang. Studien säger inget om ifall riskfylld lek gör att barn skadar sig mer eller mindre. Finansierad av Norges forskningsråd. Sandseter myntade begreppet riskfylld lek, och författarna utvecklade själva kodningen av den. Medelstark studie: stort material och noggrann metod, men bara samband.
Sando, O. J., Kleppe, R., & Sandseter, E. B. H. (2021). Risky play and children's well-being, involvement and physical activity. Child Indicators Research, 14(4), 1435–1451. https://doi.org/10.1007/s12187-021-09804-5
Publikationen är öppet tillgänglig.
Summeringen är skriven 2026-10-17. Senast granskad 2026-10-17.
Spara det här till senare? Ställ dig på listan så bjuder vi in dig till plattformen.
Ställ dig på listan