Vilka platser och material på gården ger riskfylld lek?

Riskfylld lek upptog 13,2 procent av den observerade tiden. Vanligast var lek i hög fart (5,6 procent) och lek på hög höjd (4,8 procent), därefter bråklek (1,8 procent). Lek med farliga verktyg, krockar och lek där barn tittar på andras risktagande förekom knappt. Lek nära farliga element och lek där barn utforskar på egen hand observerades inte alls. Fasta lekredskap för rörelselek, som klättertorn, rutschkanor och gungor, gav klart störst utslag. Därefter kom natur, andra fasta konstruktioner och hjulleksaker. Äldre barn lekte något mer riskfyllt. Naturmaterial som pinnar och kottar hängde däremot ihop med något mindre riskfylld lek. Pojkar och flickor skilde sig inte åt i mängden riskfylld lek totalt. Lek i hög fart hängde ihop med fasta redskap och hjulleksaker, lek på hög höjd med fasta redskap och andra fasta konstruktioner. Öppna ytor och gångstigar gav fart bara när barnen hade hjulleksaker. Bråklek hade inget positivt samband med någon plats eller något material, men var vanligare hos pojkar och äldre barn. Författarnas huvudslutsats är att barn utnyttjar de möjligheter till riskfylld lek som gårdens platser och material erbjuder, när de får lov, och att kunskap om vilka miljöer som passar vilken typ av risk kan hjälpa personal att skapa varierade och spännande utemiljöer.

Tidigare studier av miljö och riskfylld lek var små, ofta från en enda förskola. Forskarna ville med större material visa hur förskolans uteplatser och lekmaterial hänger ihop med 3- till 5-åringars riskfyllda lek.