riskful play

Arbetsverktyg

Logga inStäll dig på listan

Pedagogers syn på trädklättring

Tre amerikanska forskare frågade 415 pedagoger via en webbenkät om barnen i deras verksamhet får klättra i träd. 58,3 procent tillät det, 41,7 procent inte. De som tillät rapporterade få skador utöver skrapsår och hade nästan alltid egna regler. De som förbjöd angav otillgängliga träd, rädsla, ansvar och tillståndsregler som skäl.

ForskningKostnadsfritt3 minForskning

Take-aways

Där klättring tilläts var skrapade knän och armbågar den vanligaste skadan (78,7 procent). Frakturer och benbrott rapporterades av 1,8 procent vardera, inga hjärnskakningar eller dödsfall. Siffrorna är självrapporterade.

Få visste vad försäkring och tillståndsmyndighet faktiskt säger: bland dem som förbjöd klättring visste 74 procent inte hur försäkringen påverkade frågan.

Vanliga regler där klättring tilläts: barnet klättrar upp och ner själv, trädet bedöms som säkert, en vuxen finns nära.

Om publikationen

📖

Originaltitel

Early Childhood Educators' Perspectives on Tree Climbing (2020)

ℹ️

Typ av publikation

Empirisk studie En studie där forskare samlat in egna data, till exempel genom observationer, intervjuer, enkäter, mätningar eller experiment, och drar slutsatser från dem.

👥

Forskare

Gull, Levenson Goldstein och Rosengarten (USA)

🔑

Fokus

Riskfylld lek · Trädklättring · Pedagogers perspektiv · Regler och ansvar

📍

Land

USA

🏠

Miljö

Förskola och tidiga skolår, blandade verksamheter: förskolor, familjedaghem, naturförskolor, skolor

🧒

Barnens ålder

2 till 8 år

Varför är det här viktigt?

Trädklättring är en vardaglig form av riskfylld lek (risky play), men stoppas ofta av oro för skador, stämningar och oklara regler. Studien visar vad som hindrar klättringen och hur verksamheter som tillåter den gör.

Vad säger studien?

Drygt hälften av de svarande hade tillgång till klättringsbara träd, och 58,3 procent tillät klättring. Bland dem som förbjöd var det vanligaste skälet att träd saknades, därefter risken, verksamhetens policy, föräldrars oro och tillståndsregler. Flera skrev samtidigt att de själva tyckte trädklättring var värdefullt men att ansvarsfrågan avgjorde. Alla som tillät klättring instämde i att nyttan överväger riskerna. Nästan alla angav att det utvecklar färdigheter, knyter an till naturen, tränar barn att hantera risk, är roligt och hör barndomen till. Nästan alla som tillät klättring hade egna regler. Utöver reglerna i Takeaway satte en tredjedel höjdgränser. Fritextsvaren beskrev tillsyn på olika nivåer: från att stå under barnet till att fråga "känner du dig säker?" och låta barnet avgöra. Några menade att fler regler gav fler skador. Osäkerheten om regelverket var stor. Bland dem som förbjöd klättring visste de flesta inte hur tillståndsreglerna påverkade frågan, och 74 procent inte hur försäkringen gjorde det. Även bland dem som tillät var över hälften osäkra på försäkringen. Några tillät klättring trots att reglerna inte medgav det. Författarnas huvudslutsats är att trädklättring kan genomföras säkert i förskoleverksamhet och att nyttan enligt studien överväger riskerna. De föreslår en nytto-riskbedömning och en verktygslåda med rekommendationer om perspektiv, regler, tillgång till träd och föräldrakontakt.

Varför gjordes studien?

Författarna hade tidigare undersökt föräldrars syn på trädklättring och ville nu veta hur pedagoger i USA ser på den, och hur verksamheter som tillåter klättring arbetar.

Bra att veta om studien

Webbenkät med 29 frågor, spridd våren 2019 i sex Facebookgrupper för pedagoger och vidare via deltagarna. 494 påbörjade enkäten och 415 uppfyllde kraven: minst 21 år, arbete i USA med barn 2 till 8 år. 96,6 procent var kvinnor, 46 delstater fanns representerade. Flervalsfrågor räknades i procent, fritextsvar kodades tematiskt. Urvalet är självvalt. Grupper som Nature Preschool Community samlar troligen pedagoger som redan är positiva till utomhuslek, vilket kan ge en mer tillåtande bild än genomsnittet. Allt är självrapporterat, även skadorna, vilket författarna nämner som begränsning. Studien säger inget om hur ofta barn skadas per klättringstillfälle, bara vad pedagogerna minns. En siffra är motsägelsefull: tre svarsgrupper för "instämmer" redovisas men summeras som 100 procent. Finansieringsuppgift saknas. Författarna tog fram verktygslådan själva. Sammantaget en bred men svag studie: stor svarsgrupp, men icke-representativt urval och ingen kontroll av uppgifterna.

Läs själv

Gull, C., Levenson Goldstein, S., & Rosengarten, T. (2020). Early childhood educators' perspectives on tree climbing. The International Journal of Early Childhood Environmental Education, 8(1), 26–43. https://naturalstart.org/sites/default/files/journal/6._gull_et_al_0.pdf

Läs originalartikeln

Summeringen är skriven 2026-10-17. Senast granskad 2026-10-17.

Spara det här till senare? Ställ dig på listan så bjuder vi in dig till plattformen.

Ställ dig på listan