
En brittisk utbildningspsykolog intervjuade åtta fyraåringar på fyra förskolor i södra England om risktagande lek (risk-taking play). Barnen beskrev leken som rolig, spännande och ibland läskig, men kände samtidigt till farorna och hade egna gränser för om, var och hur de ville delta.
Take-aways
'It's just because it went really high and we go wheeee…!' Young children's views on risk-taking play in their early years setting (2016)
Empirisk studie En studie där forskare samlat in egna data, till exempel genom observationer, intervjuer, enkäter, mätningar eller experiment, och drar slutsatser från dem.
Tytler (Storbritannien)
Riskfylld lek · Barns perspektiv · Förskola · Riskbedömning
England
Förskola, fyra verksamheter med inomhuslokaler och tillhörande utegård
4 år
I England fanns nästan ingen forskning om hur små barn själva ser på risk i förskolans lek. Om fyraåringar kan bedöma faror och sätta egna gränser blir det ett argument för att lyssna på dem när du planerar lek.
Fyra teman kom fram. Det första gällde varför barnen ville delta: leken var rolig, den kunde vara läskig och rolig samtidigt, den var ibland förbjuden och därför spännande, och fart eller höjd gav upphetsning. Ett barn om en stor rutschkana: "it's not scary… well it is… it's fun, that bit." Det andra temat gällde skäl att avstå: att aktiviteten inte var rolig, rädsla för att göra sig illa, att den var farlig, eller att gungor saknades. Det tredje temat var kunskap om säkerhet. Barnen pekade ut faror, som att släppa taget i klätterställningen, och behov av skydd, som glasögon vid snickeri. Förståelsen varierade, men alla visade enligt författaren en grundläggande medvetenhet. De flesta visste vilka lekar som var tillåtna, inte alltid varför. Det fjärde temat gällde gränser: egen förmåga, vilka aktiviteter som passade äldre barn, och var leken kunde ske. Ett barn ville hoppa från gungan i parken, men bara om gräset var mjukt. Författaren tolkar det som en riskbedömning. Författarens huvudslutsats är att även mycket små barn tycks ha en grundläggande förståelse för hur de håller sig säkra och egna idéer om vilken lek som ger tillräcklig utmaning utan att bli för läskig. Det avgörande skälet att delta var glädje. Enligt författaren tycktes förskolan, inte kön, påverka barnens åsikter mest, men könsskillnader undersöktes inte särskilt. Författaren föreslår också, med stöd i Dwecks teori om tankesätt, att fysiskt risktagande kan föregå risktagande i annat lärande: ett resonemang, inte ett resultat.
Forskning från främst Norge och Nya Zeeland hade visat att barn söker risk i leken. Författaren ville veta hur fyraåringar i engelsk förskola själva ser på den.
Kvalitativ studie som beskriver hur åtta barn resonerar, inte hur vanligt något är. Fyra pojkar och fyra flickor på fyra förskolor: en vald för sin positiva hållning till risk, tre för att de tackade ja. Personalen valde inte barnen; de två första med föräldrasamtycke per förskola intervjuades. Barn med engelska som andraspråk eller identifierade särskilda behov ingick inte. Varje barn observerades i tre pass om 15 minuter och intervjuades sedan enskilt med tolv fotografier som stöd. Intervjuguiden kunde sällan följas. Författaren analyserade ensam; en kollega kontrollerade koderna. Artikeln anger inte när data samlades in; källorna tyder på flera år före publiceringen. Finansiering nämns inte. Tidskriften är en mindre brittisk tidskrift för utbildningspsykologer och artikeln anger inte hur den granskats. Studien säger inget om hur barnen faktiskt betedde sig i riskfyllda situationer, bara vad de sa om bilder.
Tytler, K. (2016). 'It's just because it went really high and we go wheeee…!' Young children's views on risk-taking play in their early years setting. Educational Psychology Research and Practice, 2(1), 21–32. https://doi.org/10.15123/uel.88583
Summeringen är skriven 2026-10-17. Senast granskad 2026-10-17.
Spara det här till senare? Ställ dig på listan så bjuder vi in dig till plattformen.
Ställ dig på listan