De röda cyklarna

Förskolans läroplan (Lpfö 18 reviderad 2025) kan vi bland annat läsa: Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god och hälsofrämjande miljö och en väl avvägd dagsrytm med såväl vila som fysiska aktiviteter och andra aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid. Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättig­heter. Lek och rörelse ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek och rörelse har stor betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. Forskning om riskfylld lek beskriver exempelvis: Riskfylld lek definieras som “spännande och utmanande former av fysisk lek där barnet möter osäkerhet och där det finns en möjlighet till fysisk skada” Riskfylld lek handlar om att barn frivilligt söker situationer där de balanserar på gränsen till det okända: höjd, fart, fysisk kontakt, utmanande miljöer eller sociala gränser. Det sker på barnens villkor i en lekfull, självvald och kontrollerad form. Det finns olika kategorier av riskfylld lek. Dessa kallas för lekens drivkrafter och är lek med höjd, fart, bygglek och farliga verktyg, testa gränser, kamplek, upptäcka, sammanstötning och ställföreträdande. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen Barnkonventionen är sedan år 2020 lag i Sverige. Konventionen innehåller 54 artiklar där staten och vuxna har skyldigheten att se till att barn har kunskap om sina rättigheter, får tillgång till dem och kan använda sig av rättigheterna. Genom konventionen har barn lagstadgad rätt till lek, vila, fritid och rekreation, rätt att få sitt bästa prioriterat, rätt att göra sin röst hörd och få sin åsikt beaktad, rätt till utveckling, rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till trygghet och skydd.

Diskussioner om situationer som den med de röda cyklarna leder sällan fram till ett enda rätt svar. Förutsättningarna ser olika ut på olika gårdar, i olika barngrupper och vid olika tidpunkter. Och det är ju faktiskt olika barn som använder och leker med cyklarna. Men ofta finns mönster och perspektiv som kan hjälpa oss att tänka vidare. Därför uppmuntrar vi till att ställa frågor som synliggör både barnets rätt till lek, utveckling, trygghet och lärande samtidigt som vi identifierar och värderar riskerna. Ett sätt att börja kan vara att bryta ner lekens komponenter och se vad det ger det enskilda barnet, varför just den här leken är viktig. Ytterligare en aspekt är att synliggöra leken genom de rättigheter som barn har. Barn har exempelvis rätt till lek (artikel 31), rätt att göra sin röst hörd och få sin åsikt beaktad (artikel 12), rätt till utveckling (artikel 6), rätt att få sitt bästa prioriterat (artikel 3) och rätt till trygghet och skydd (artikel 19). Hur kan vi säkerställa att vi tillgodoser alla dessa rättigheterna i leken med de röda cyklarna? Att resonera om risk innebär att titta på vad som faktiskt händer över tid, samtidigt som vi såklart ska ha ett öga på det som skulle kunna inträffa. Hur ser det ut hos oss? När uppstår svårigheter? Finns det mönster som går att påverka genom organisation, miljö eller vuxnas förhållningssätt? Vad är det som gör just användandet av cyklarna som svårt eller utmanande? Handlar det om risken för krockar, risk för konflikter och upplevd orättvisa mellan barnen eller något annat? Kanske är det viktigaste att ta med sig ett sätt att fortsätta undersöka tillsammans med barnen. Vilka moment kan vi utforska tillsammans med barnen? Hur kan vi som arbetslag bli bättre på att förstå både barnets eget perspektiv, lekens värde, lekens risker och låta de alla få plats i våra beslut?