Introduktion till riskfylld lek

När ett barn står på en hög höjd och överväger om hen vågar hoppa, när hen springer snabbt nedför en sluttning, eller när hen engagerar sig i en kamplek pågår ofta en komplex inre process. Barnet förhandlar med sig själv: Klarar jag det här? Hur ska jag ta nästa steg? Vad händer om jag misslyckas? Den här typen av självreflektion, bedömning och mod att ta kalkylerade risker sker helt naturligt när barnet själv får styra. Att förstå vad riskfylld lek är, varför barn söker den och hur den uttrycks kan hjälpa vuxna att möta barns lekande med lyhördhet, tilltro och trygghet. Idag finns en hel del studier som visar hur otroligt viktig den riskfyllda leken är. Det är något barn behöver för stunden och det är grundläggande för barnets hälsa och utveckling. Forskningen pekar på att barn som får möjlighet att hantera osäkerhet i leken utvecklar bättre förmåga till självreglering, riskbedömning och tillit till sin egen förmåga att möta utmaningar. Barnet utvecklar resiliens. Den riskfyllda leken kan minska utvecklingen av rädslor och fobier, just för att barn får träna på att hantera osäkerhet i en trygg och lekfull kontext. Riskfylld lek leder generellt till en övning av fysisk aktivitet och minskning av stillasittande beteenden. Peter Gray menar att vi kan förstå barns psykiska ohälsa bland annat genom att vi begränsat tillgången till riskfylld. Helen F. Dodd och Kathryn J. Lester ser hur den riskfyllda lekens känslor såsom rädsla och spänning, spänning och adrenalin ger underlättar exponering för rädsloframkallande situationer. Det ger möjligheter för barn att lära sig om fysiologisk upphetsning, osäkerhet och coping. Dodd och Lester antar att de erfarenheter barnet får i riskfyllda leken med tiden kommer minska barns risk för förhöjd ångest genom att öka barns förväntningar och förmåga att hantera ångest, minska intoleransen för osäkerhet och förhindra katastrofala feltolkningar av fysiologisk upphetsning. Victoria Farmer med kollegor har i sin forskning sett att barn som lekte riskfyllt på rasterna i skolan trivdes bättre i skolan och lekte också med fler barn. I en amerikansk longitudinell studie observerades att den mängden tid som spenderades på att leka fritt under den tidiga barndomen hade en inverkan på ungdomars och unga vuxnas sociala ansvar och utbildningsprestationer. Likaså är de positiva effekterna av fri utomhuslek på utvecklingen av motoriska förmågor är också välkänd. Vidare har flera flertalet studier visat att de barn som begränsas från den fria leken utomhus är mer benägna att ha sämre motoriska färdigheter och mer benägna att drabbas av olika medicinska tillstånd som exempelvis fetma. Ytterligare en studie där barn deltog i en 14 veckor lång riskfylld lekintervention visade att barnen förbättrade sig riskkompetens, ökade självkänslan och minskade sin känslighet för konflikter i jämförelse med innan interventionen och kontrollgruppen. Den riskfyllda leken erbjuder barnet

Riskfylld lek sker på barnets villkor, barnet utforskar, testar gränser, pausar när det blir för mycket, backar och söker upp det som kittlar och fortfarande känns hanterbart. Det är därför viktigt att vi som vuxna känner igen den riskfyllda leken och förstår skillnaden mellan fara och utmaning. Vi behöver både stötta barnets lek och utveckling och samtidigt skydda barn från fara. Barn är en heterogen grupp (såklart) och därför kan en och samma lek uppfattas som olika riskfyllt. Samma klätterställning kan vara en trygg plats för ett barn och en för stor utmaning för ett annat. Det som främst påverkar om ett olycksfall sker är hur barnet rör sig, vad barnet väljer att göra och i vilken stämning det sker. Riskfylld lek som är självvald, där barnet är fokuserat och lugnt, där kroppen rör sig kontrollerat och där barnet ser ut att ha roligt det är ofta tecken på att barnet befinner sig i en positiv utvecklingszon. Begreppet risk kan ses utifrån många olika perspektiv (filosofiskt, kulturell, ekonomiskt, tekniskt med flera) vilket gör begreppet svårt att definiera. Risk finns i alla delar av livet, både hos barn och vuxna. När barn möter risker sker det en individuell intern process som bygger på emotionella, kognitiva och fysiska aspekter. Det är genom dessa tre som barnet riskbedömer, vilket är nästa steg, klarar jag detta och så vidare. I riskfylld lek kan risken vara upplevd eller verklig. Och den kan många gånger upplevas olika av barn och vuxna. Riskerna handlar bland annat om skador från hög höjd och fall, hög och okontrollerad fart som kan leda till kollisioner med någon eller något, skador och sår från verktyg, att barnet ramlar ner i eller från sin omgivning eller att barnet går vilse. Riskfylld lek kan, i det absolut värsta scenariot leda till skador och dödsfall. De allra flesta skador som kommer från riskfylld lek utomhus resulterar i mindre skador som kräver mindre, minimal eller ingen medicinsk behandling. Det finns flertalet systematiska granskningar och litteraturöversikter som undersökt skador och riskfaktorer bland med och lek. Dessa är dock svårtolkade i sina resultat då det inte finns enhetliga definitioner på risk, skador, bristfällig information om exponering för risk och lekplatsmaterial. Emellertid visar de att de övergripande positiva hälsoeffekterna av ökad riskfylld utomhuslek ger större fördelar än de hälsoeffekter som är förknippade med att undvika riskfylld utomhuslek. I en amerikansk studie av 392 nationalparker med totalt 542 miljoner besökare till parkerna under en tvåårsperiod, identifierades 46 skaderelaterade dödsfall bland barn och unga. Den vanligaste orsaken till dödsfallen var trafikolyckor (20%). Andra kunde relateras till riskfylld lek såsom vandring och klättring 16% (höjd) och simning 11% (testa gränser). Olika vintersporter som skid- och snowboardåkning (fart) är också kopplade till utomhusrelaterade skador bland barn. En översikt visade att det inträffar i genomsnitt 2,86–6,6 skador per 1 000 skidåkardagar. Om vi istället tittar på lekplatser och skador finns det en del internationell statistik. I Kanada läggs cirka 2500 barn i åldern 14 år och yngre in på sjukhus årligen till följd av fall på lekplatser (höjd). Cirka 81% av dessa fallen berodde på frakturer. Under en 10-årsperiod registrerades 2,1 miljoner skador relaterat lekplatsutrustning på akutmottagningar i USA. 75% av dessa berodde på fall. Ungefär 6000 barn lades in på sjukhus årligen, varav 92 % för frakturer. Det är omöjligt att förutse alla skador eller omfattningen av dessa, vi kan inte förutspå om en viss aktivitet kan orsaka blåmärke eller huvudskada. Olyckor och skador inom riskfylld lek är vida omdebatterat. Det finns de som vill hitta verktyg och regleringar som förebygger alla skador och de som pekar på att skador är en oundviklig risk och bieffekt av fysiskt aktivitet. Vi på Riskful play menar att vi behöver göra balanserade riskbedömningar där leken som rättighet är utgångspunkt. Barnets bästa och att lyssna på barns egna erfarenheter bör prägla rekommendationer, förhållningssätt och bestämmande av vilken risknivå barn kan utsättas för.

Den riskfyllda leken är både rolig, spännande, utmanande och ett grundläggande behov som främjar barns fysiska, psykiska och sociala hälsa på kort och lång sikt. Vi vuxna behöver förstå vikten av leken för att möjliggöra den riskfyllda leken. Det handlar både om att ha tilltro till barnet och hens egen riskkompetens, förstå hur våra egna rädslor kan påverka våra beslut och skydda barn från allvarlig fara. Vår vilja att skydda barn kan göra att vi gärna vill eliminera alla platser, situationer och beteenden som kan innebära att barnet kan skadas. Men denna omsorg innebär också en målkonflikt, barn har rätt till lek och om vi skyddar barnet för mycket riskerar vi att ta ifrån dem möjligheter till utveckling. Vi som vuxna behöver lära oss tolerera en viss grad av osäkerhet och stå kvar i det, för oss, obekväma. Istället för att försöka eliminera alla risker i leken behöver vi lära oss att läsa leken. Det handlar om att se om barnet styr leken, om det verkar tryggt, och om det ser ut att vara engagerat på sina egna villkor. För det är där, i den balansen mellan spänning och kontroll, som utvecklingen sker. Barn behöver och har rätt att utsätta sig för vissa risker för att lära sig, växa och bli trygga i sin egen kropp och kompetens. Vi behöver också ha koll på miljön barnet leker i och kring och lita på både vår egen och barnets kunskap och erfarenhet.

Reflektera på egen hand eller tillsammans i grupp:

Ta dig tid att iaktta barns lek i förskola, skola eller offentliga miljöer. Observera och notera

Fråga barn om deras lek. Vad är roligt, spännande, läskigt eller tråkigt? Försök förstå varför de upplever leken som rolig, utmanande eller pirrig. Notera barnens egna uttryck och reflektioner.